Bra att veta

Vanliga frågor om gravelresor

På den här sidan hittar du svar på många av de frågor du har inför din nästa gravelresa med oss. Saknar du ett svar är du alltid varmt välkommen att skriva till oss.

Hälsa och försäkring

Varför kräver ni en reseförsäkring?

Ditt blå EU-sjukförsäkringskort ger bara lokal behandling – du behandlas på ett lokalt sjukhus och måste själv stå för hemresan. En reseförsäkring täcker alla kostnader, både lokalt och vid hemtransport, och du får stöd av nordiska läkare via en larmcentral hemma. En ”före avresa”-täckning är en bra idé, för du är också försäkrad om du skadar dig innan resan – en överbelastningsskada eller en olycka på en träningstur är tyvärr inte ovanligt. Har du ingen reseförsäkring med bra skydd för gravelaktiviteter kan vi rekommendera Goudas reseförsäkring, som erbjuder både enkelresa- och årsförsäkringar. Vi samarbetar med Gouda och får en liten hänvisningsprovision per såld försäkring.

Vad händer om jag blir sjuk under resan?

Om det är tillfälligt och inte allvarligt kan du, i mån av plats, sitta över en dag i servicebilen – platserna fördelas efter först till kvarn. Måste du avbryta resan hjälper vi dig att hitta den bästa vägen hem. Ska du behandlas, kontakta alltid en lokal läkare först – det ger den dokumentation din reseförsäkring kräver. Kom ihåg att ta med ditt blå EU-sjukförsäkringskort. Ansvaret för din hälsa är ditt eget – vi gör allt vi kan för att hjälpa om olyckan är framme.

Är min cykel försäkrad mot stöld på hotellet?

Det är bara din egen försäkring som täcker en eventuell stöld. Vi rekommenderar att du tar med ett extra lås och använder det på natten. Som tur är har vi ännu aldrig upplevt cykelstölder på våra resor.

Cykeln

Vilken typ av cykel behöver jag?

En gravelcykel är det naturliga valet. De flesta moderna gravelcyklar – Canyon Grail, Trek Checkpoint, Specialized Diverge och liknande – passar bra för våra resor. En hardtail-MTB fungerar på de flesta rutter, men blir långsammare på långa raksträckor och asfalterade avsnitt. En cykeldator med GPX-navigation är ett krav på våra GPS-rutter, så se till att ha en monterad och att du kan använda den innan du reser.

Vilken däckbredd rekommenderas?

Branschen har rört sig tydligt de senaste åren: 40 mm var tidigare standardrekommendationen, men 45 mm är i dag utgångspunkten för de flesta erfarna gravelcyklister – och det av goda skäl. Bredare däck kan köras med lägre lufttryck, vilket ger bättre grepp, mer komfort och färre punkteringar, och på en resa med 7–8 timmar i sadeln märker du skillnaden tydligt. Vår rekommendation: 40–42 mm fungerar bra på rutter med mycket asfalt och hårt packat grus som Trans Algarve och Trans Cypern, 45–50 mm är idealiskt för de flesta av våra rutter, och 50 mm och däröver är bäst på resor med mer ojämnt underlag som Skottland och Trans Alp. Kontrollera hur breda däck din ram maximalt klarar, och gå gärna upp i bredd om det finns plats.

Tubeless eller innerslang?

Tubeless är i dag i princip standard på gravelcyklar, och vi rekommenderar det varmt på våra resor. Fördelarna är tydliga: tubelessdäck kan köras med 7–10 psi lägre tryck än däck med slang, vilket ger mycket bättre komfort och grepp, tätningsvätskan förseglar de flesta små hål automatiskt under vägen, och du slipper pinch-flats, som annars är den vanligaste orsaken till punktering på grus. Kör du fortfarande med slang är det inget problem – men ta då med minst tre extra slangar och lagningsgrejer. Kör du tubeless, ha alltid en nödslang i bakfickan om det skulle uppstå större skador.

Vilket lufttryck ska jag köra med?

Det finns inget universalsvar – lufttrycket beror på din vikt, däckbredd, underlaget och om du kör tubeless eller med slang. En bra utgångspunkt för tubeless på 45 mm däck är 28–32 psi fram och 32–36 psi bak. Lättare cyklister (under 70 kg) går nedåt, tyngre cyklister (över 85 kg) eller dagar med mycket grovt grus går uppåt – justera i steg om 2–3 psi och känn efter skillnaden. Kör du med slang, lägg till 3–5 psi på värdena ovan för att undvika pinch-flats.

1x eller 2x drev – vad är bäst?

1x-drivning (enkelt kedjehjul fram) är i dag det dominerande valet på gravelcyklar, och av goda skäl: färre komponenter som kan gå sönder, inget framväxelreglage som hoppar av på skakigt underlag, och ett enklare, mer underhållsvänligt system. Kör du 1x är storleken på den bakre kassetten avgörande – vi rekommenderar minst 44–46 tänder på den största kransen och 38–40 tänder på kedjehjulet fram. SRAM-cyklister klarar sig bra med XPLR-gruppen (10–44 kassett, 38T drev), medan en Eagle AXS mullet-setup (landsvägsreglage och 10–52 kassett) är det mest kapabla valet i mycket kuperad terräng. Kör du 2x fungerar det också bra, men se till att du har tillräckligt lätt utväxling på lilla klingan – en kompakt vev (50/34T) med en 34-tandad krans bak är minimum för alpina stigningar.

Behöver jag lägre utväxling?

På resor som Trans Alp och Pyrenéerna klättrar du uppför i timtal, och ditt lättaste växel kan knappast vara för lätt – det är ett av de vanligaste felen vi ser. Ett enkelt test hemifrån: hitta en backe du känner till och kör den i din lättaste växel i ett tempo där du fortfarande kan föra ett samtal. Klarar du det i 20–30 minuter är du på god väg – blir du andfådd är det ett tecken på att utväxlingen är för tung. Kom ihåg: en extra krans bak eller ett nytt kedjehjul är en liten investering – billigt jämfört med en resa som förstörs av för tung utväxling.

Vilka reservdelar bör jag ta med?

Oavsett om du kör tubeless eller med slang bör du ha med dig 2–3 extra slangar i rätt ventiltyp och däckbredd, CO₂-patroner eller en liten pump, lagningsgrejer och tubeless-patches, extra tätningsvätska, en kedjebrytare med 2–3 extra kedjelänkar, extra bromsbelägg (hydrauliska skivbromsbelägg är svåra att hitta längs vägen), ett multiverktyg med torx-bits och extra cleats om du kör klickpedaler. Har din cykel elektronisk växling eller specialkomponenter – 1x mullet-setup, egen sadelstolpe, kolfiberhjul – bör du själv ta med de delar du vet inte går att köpa lokalt. Servicebilen har med sig grundutrustning, men vi kan inte täcka alla specialkomponenter.

Vad händer om min cykel går sönder?

De flesta fel kan vi lösa på plats eller när vi är framme vid hotellet. Vår servicebil följer rutten och kan hjälpa till, men vi är inte en fullutrustad cykelverkstad. Räkna inte med att lokala cykelbutiker längs rutten har specialdelar. Gå därför igenom cykeln noggrant hemma, och ta med de reservdelar du vet att du kan få användning för. Ansvaret för cykeln är ditt eget – vi gör vad vi kan för att hjälpa.

GPS och navigation

Hur fungerar GPS-navigation på era resor?

Alla våra rutter levereras som GPX-filer, som du laddar upp till din cykeldator innan resan, så att du har rutten på styret och kan följa den självständigt. På guidade resor ser din guide till att gruppen håller ihop och hittar rätt – GPS:en är här ett komplement, inte ett måste. På GPS-rutter utan guide kör du i ditt eget tempo med rutten på datorn, och servicebilen följer rutten och möter dig vid avtalade punkter längs vägen.

Vilken cykeldator behöver jag?

En cykeldator med GPX-navigation är nödvändig på våra GPS-rutter – till exempel en Garmin Edge, Wahoo ELEMNT eller liknande. Telefonnavigation kan användas som backup, men rekommenderas inte som primär lösning på långa dagar. Är du osäker på om din enhet stödjer GPX-filer, testa hemma innan avresa och ladda upp en provfil.

Kan jag välja en kortare rutt om jag inte orkar hela dagens etapp?

Ja. På de flesta resor har vi kortare varianter som du kan komma överens om med guiden på morgonen, och servicebilen kan alltid hämta upp dig under vägen om dagen blir för lång. Vi planerar resorna så att de flesta erfarna gravelcyklister kan genomföra dem, men vi vet att alla kan ha en dålig dag – och vi har alltid en plan B.

Dagsetapper

Hur många kilometer cyklar vi per dag?

Det varierar från resa till resa och från etapp till etapp. Som utgångspunkt ligger dagsetapperna på 60–100 km med varierande höjdmeter. Trans Pyrenéerna har de längsta etapperna, medan resor som Trans Cypern och Trans Algarve är mer måttliga i dagsdistans. Se den enskilda resan för dagsetapper och höjdprofiler – de är värda att ta på allvar innan du bokar.

Vilken nivå krävs?

Du behöver inte vara elitcyklist, men du ska ha god grundform och vara bekväm med långa dagar i sadeln på blandat underlag. En bra tumregel: kan du hemma cykla 70–80 km med 1.000–1.200 höjdmeter och fortfarande ha energi kvar till en bra middag efteråt, är du väl rustad för de flesta av våra resor. Är du osäker är du alltid välkommen att ringa och prata med oss om det.

Vad gör en rutt spännande?

Kontrasten till hemmarundorna, och att du rör dig genom ett landskap istället för att bara köra upp och ner i det. Vi lägger stor vikt vid variation – underlag, landskap och etappernas karaktär skiftar från dag till dag. En bra gravelrutt växlar mellan grusvägar, skogsstigar, landsväg och bergspass och ger dig känslan av att verkligen resa genom något. Stigningarna finns där, och de hör till, men vi planerar medvetet bort tekniska partier som kräver MTB-färdigheter. Vi är här för att cykla långt, inte för att bevisa något.

Guiderna

Vad är guidens roll?

Din guide ser till att gruppen hittar rätt och håller ihop, att tempot passar så att alla kan följa med, och att ni tar paus när det behövs. Guiden är också kontakten till servicebilen och fattar besluten om det uppstår oväntade situationer längs vägen – väderomslag, avspärrningar, mekaniska problem. Det viktigaste är att alla får bra upplevelser, och att ingen blir lämnad ensam på en bergsväg.

Vad händer på GPS-rutter utan guide?

Du kör självständigt med rutten på din cykeldator. Servicebilen följer rutten och möter dig vid avtalade punkter – oftast vid lunch och vid dagens slutdestination. Vi har testat alla rutter noggrant, och GPX-filerna är pålitliga. Du har numret till servicebilen, och det finns alltid möjlighet att bli upphämtad om något går fel. Det är en annan typ av upplevelse än att cykla guidat – lugnare, mer självständig. Många av våra gäster föredrar just det.

Boende

Kan jag vara säker på att få tillräckligt att äta under resan?

De hotell vi använder är vana vid cyklister med stor aptit. Frukosten är oftast buffé, och middagen har flera rätter. Under etapperna stannar vi vid bra ställen för lunch – platser vi själva har hittat och känner till.

Vad är skillnaden på twinbeds och dubbelsäng?

Som utgångspunkt bokar vi hotellrum med dubbelsäng. Gifta par och sambor får normalt dubbelsäng, medan övriga deltagare oftast får rum med två separata sängar (twinbeds), beroende på tillgänglighet. Vi kan inte garantera twinbeds till alla som önskar det, eftersom det beror på det enskilda hotellets möjligheter.

Kan jag få enkelrum?

Antalet enkelrum på de hotell vi använder är begränsat, och tillägget varierar från resa till resa – du hittar priset på den aktuella resans sida. Vi gör vårt bästa för att uppfylla önskemålet, men kan inte garantera det på alla övernattningar. Kontakta oss vid bokning, så noterar vi ditt önskemål och gör vad vi kan.

Vädret

Vad gör vi om det regnar hela dagen?

Vi kollar den lokala väderprognosen och bedömer om det är läge att skjuta upp starten. Är det inte det, är det bara regnkläderna på och iväg. Så länge det regnar håller vi pauserna korta för att undvika att bli kalla. Regn hör till en vecka i bergen eller i de skotska högländerna – riktiga regnkläder och varma handskar löser det mesta.

Vad ska jag ha med för alla vädertyper?

Principen är enkel: packa för allt. Temperaturen kan variera 15–20 grader mellan dal och bergspass, och vädret skiftar snabbt. I resväskan: kläder för kallt och varmt väder, regnkläder, varma handskar och skoöverdrag. I ryggsäcken varje dag: en vindjacka och en extra varm, torr tröja – även i strålande sol, för skillnaden mellan dal och pass kan överraska. Ullunderställ och ullstrumpor är mycket bättre än syntet när det blir vått och kallt.

Hur är det med sol och värme?

Som tur är är sol och värme det vanligaste. Solkräm med hög faktor och i rikliga mängder är ett måste – du är utomhus i många timmar i sträck. Drick mer än du tror att du behöver – vindkylningen på cykeln gör det svårt att känna hur uttorkad du blir. I Alperna är det lätt att fylla på med friskt källvatten längs vägen, medan det i Skottland och Sydafrika är klokt att ta med två vattenflaskor.

Hittade du inte svar? Fråga oss